Vilket oväsen.........

Idag tog matte med mig i bilen och vi åkte iväg. Inte så långt, men en liten bit i alla fall ! När vi stannar så sitter vi kvar i bilen en stund innan matte tar med mig ut. Det första jg märker när jag kommer ut är att det är en massa dofter pårecis överallt och det finns inte en chans att jag kan ta in alla på en gång. Så jag börjar lite försiktigt närmast bilen, fnyser och följer sedan efter matte. Här vill jag inte gå före henne, hon får göra det.
Matte svänger in på en träbro och där vill jag först stanna och inte gå, men matte övertalar mig med lite gott godis och en lockande röst, så jag skyndar mig över bron ! Där är en massa mäönniskor både på bron och på den andra sidan av bron.
Det är en massa oväsen också....  Ja fy vilket oväsen, och en massa fötter och ben överallt.
Vi går lite runt där och jag får titta och lyssna på alla människor.
Efter en stund så lyfter matte upp mig och vi går nedför en trappa och in i någon sorts tunnel där ljuden blir ännu starkare. Till att börja med ryggar jag tillbaka när matte sätter ner mig på golvet, men sedan blir jag nyfiken och vill undersöka allt där istället.
Plötsligt kommer det en massa fötter gående och jag gömmer mig bakom matte. Hon böjer sig ner och pratar lite med mig och jag får lite godis. Lika fort som alla fötterna kom, lika fort försvinner de allihop och det bara kommer ett par enstaka fötter då och då.
jag hör plötsligt hur det dundrar ovanför mitt huvud och börjar stormskälla !! VAD var det ? Matte lugnar mig och snart slappnar jag av igen och börjar nosa omkring lite och titta på människorna och lyssna på dem.
Plötsligt kommer det en massda fötter igen och återigen gömmer jag mig bakom matte, men snart kikar jag fram och vill istället studera dem lite närmare, men jag hinner liksom inte med dem. Vid ett par tillfällen stannar fötter och pratar med matte och ägaren till fötterna böjer sig ner mot mig, men då backar jag undan.
Vid ett tillfälle så var det en som stod och pratade en bra stund med matte, och henne hann jag lukta ganska mycket på innan hon ville prata med mig.
Matte lyfte upp mig och jag viftade lite försiktigt på svansen och efter en stund pussade jag henne i ansiktet, hon lät så snäll så jag kunde inte låta bli liksom. Sedan gick hon vidare, och matte släppte ner mig på golvet igen.
Vi stod där en stund till och när det plötsligt igen kom något som dundrade ovanför mitt huvud och hela marken vibrerade då skällde jag till lite, men matte hyssjade på mig och jag slutade skälla.
Efter ett tag så lyfter matte upp mig igen och vi går uppför och ut ur tunneln tillbaka mot bilen.
Då ser jag på långt håll en person jag känner, min lillhusse !! Jag blev jätteglad och han var lika glad över att se mig och lyfte upp mig ! Sedan bar han mig hela vägen till bilen medan jag pussade på honom. När han släppte ner mig igen var vi nästan framme vid bilen och då lyfte matte in mig och vi åkte iväg igen.